Många promenadscootrar är utrustade med en hastighetsbegränsare som begränsar fordonets topphastighet enligt svenska regler för medicintekniska hjälpmedel. Det kan verka lockande att ta bort denna spärr för att få en snabbare scooter, men det finns flera viktiga risker att tänka på. I den här artikeln går vi igenom vad det innebär att ta bort hastighetsbegränsaren – och varför det sällan är en bra idé.
Vad är en hastighetsbegränsare?
En hastighetsbegränsare är en säkerhetsfunktion som ser till att scootern inte överskrider en viss hastighet – i Sverige gäller normalt 15 km/h för fordon som används utan krav på registrering eller körkort. Genom att ta bort den här begränsningen kan vissa modeller köra mycket snabbare, vilket dock gör att fordonet inte längre klassas som ett hjälpmedel utan som ett motordrivet fordon.
Det krävs ofta tekniska ingrepp – till exempel att byta styrenhet eller ändra mjukvara. Detta kan inte göras hemma och bör inte göras utan teknisk expertis. Garantin påverkas nästan alltid.
Risker och juridiska konsekvenser
Om du kör en modifierad promenadscooter som går snabbare än tillåtet, räknas den inte längre som ett klass 2-fordon utan kan kräva registrering och trafikförsäkring. Vid en olycka kan du bli ersättningsskyldig och eventuella försäkringar kan ogiltigförklaras.
Säkerheten är också en viktig aspekt: bromsar, ram och däck är anpassade för låg hastighet. Om fordonet går dubbelt så snabbt ökar risken för allvarliga skador – både för föraren och omgivningen.
Är det värt det?
För de flesta är det viktigare att scootern är trygg och tillförlitlig än att den går snabbare. Det finns modeller med hög prestanda som fortfarande håller sig inom regelverket. Att ta bort begränsaren innebär ett onödigt risktagande – både juridiskt och fysiskt.
